Denna sida kräver Adobe Flash Player version 14.0.0 eller högre.

Efter att ha läst det här kan Du kasta dig in i kräftsnacket och i Din tur krossa dessa myter som svärmar som myggor i kräftlyktans sken.

Introduktionen av signalkräftan kostar, enligt en nyligen publicerad forskningsuppsats, mellan 300-500 miljoner kronor per år.
Källa: SLU

För att skydda flodkräftbestånd från illegalt inplanterade signalkräftor, har Länsstyrelsen på Gotland under 2007-2009 utrotat signalkräftor med hjälp av insektsgifter.
Samma sak har gjorts i Norge av Direktoratet for naturforvaltning.
Källa: Länsstyrelsen

En hane kan möjligen känna doften av en hona på ett par meters håll i vatten. Kräftornas luktorgan är inte designade för att användas i luft.
Källa: Fiskeriverket

Källa: Göteborgsposten

Populationsöverlevnad signalkräfta
Data: Fiskeriverket
Analys: Lunds Universitet

Halmsjön
Välkänd sjö känd för sina goda fångster. Man fiskade med upp till 4000 burnätter per år.
I början på nittiotalet kollapsade fisket.
Fångster i Halmsjön (37 hektar), signalkräftor utsatta 1971
Källa: Fiskeriverket

INSTITUTION
Ekologiska institutionen, Lunds universitet
Institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet
Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket
Statligt finansierad forskning på kräftor de senaste 20 åren.
HUVUDSAKLIG FORSKNINGS-INRIKTNING
Kräftans roll i ekosystemet
Kräftors immunförsvar
Konkurrens, tillväxt, genetik, fiskestrategier
ART STUDERAD
Signalkräfta (≈70%)
Signalkräfta (100%)
Signalkräfta (≈90%)
FINANSIÄR
SJFR, Formas, NV
SJFR, Formas, Vetenskapsrådet, STINT
SJFR, FIV, EU, NV
Källa: Fiskeriverket

KRÄFTGENETIK
En genetisk kartläggning av flodkräftor i 15 vatten i Sverige genomfördes 1998-2000 med modern DNA-teknik. Studien visade att flodkräftorna skiljer sig genetiskt i olika delar av landet. De genetiska skillnaderna är så stora att vi kan tala om olika flodkräftsstammar. För att genetiska stammar ska hinna utvecklas krävs tusentals år. Studien visar sålunda att flodkräftan funnits mycket länge i landet.
Endast två närliggande bestånd i Sörmland (blåmarkerade) och tre bestånd i Värmland och Dalsland (rödmarkerade), som nyligen haft kontakt och genutbyte med varandra, var genetiskt lika.
Källa: Fiskeriverket

En frisimmande spor i vattnet kan tillfälligt släppa sina gissel och återbilda dem upp till tre gånger. Har den då inte kommit i kontakt med en kräfta dör den av näringsbrist.
Hela denna cykel, fram till att sporen dör av näringsbrist, tar från mellan några timmar upp till några veckor.
Signalkräfta från Storsjön, Gästrikland med kräftpestangrepp.
lämplig värd (kräfta)
spor
gissel
olämplig värd (ej kräfta)
sporen dör
kräftan smittas
Källa: Fiskeriverket

60
50
40
30
20
10
0
1907-10
1911-20
1921-30
1931-40
1941-50
1951-60
1961-70
1971-80
1981-90
1991-00
Antal pestdrabbade sjöar
Tidsperiod
Antal sjöar i Stockholms län som drabbats av kräftpest under olika tidsperioder (Länsstyrelsen)
Kommentar
Idag finns det knappt 100 kräftbestånd kvar inom länet. Varje år drabbas 4-5 bestånd av kräftpest. Med den takten är flodkräftan borta från Stockholm med omnejd inom 20 år.
Stora utsättningar av signalkräfta påbörjades under 1970-talet
Källa: Länsstyrelsen

Billan
Bysjön
Bålgårdstjärnet
Finnsjön
Fjällsjön
Glasälven
Gravtjärn
Dalsälven
Stenbybäcken
Stora salungen
Vikareälven (Viksälven)
Vrångsälven
Ysjöälven
Älgån
Yngen
Ullen
Stämnesjön
Vargsjön
Öjesjön
1970
1972
1981
1956
1971
1972
1956
1971
1971
1981
1972
1970
1971
1972
1991
1981
1973
1956
1971
Lokal
Pestförklarade
Vatten i Värmland där flodkräfta återetablerats efter pest
- Signalkräfta bär på kräftpesten
- Om den blir stressad kan den dö i akut pest
- Hög dödlighet förekommer i signalkräftpopulationer – på grund av akut kräftpest
- Akut kräftpest har drabbat signalkräftorna i Hjälmaren 3 gånger
- Två stammar av kräftpest är kända i Sverige (DNA-teknik)
- Den stam som kom till Sverige med signalkräftan, förekommer i alla fall av pest på flodkräfta sen analyserna började på 1970-talet
Källa: Fiskeriverket

Parningsakten sker i oktober och går snabbt. Hanen håller fast honans klor, vänder henne på rygg, och applicerar spermiekapslarna. Från någon dag till någon vecka efter parningen klämmer honan ut romkornen ur könsöppningarna som sitter vid basen av det tredje gångbenparet. Rommen befruktas av spermierna och fästs vid simbenen under stjärten i en geléartad substans, som utsöndras av speciella körtlar. Rommen kläcks i juni nästföljande år.
Källa: Fiskeriverket

Kräftpesten är en parasitisk svampsjukdom som behöver näring från kräftor. Kräftpestsporerna har därför kort livslängd utan kräftor.
Inga vilostadier, vilsporer eller mellanvärdar för sjukdomen har hittats.
Det finns exempel från Sverige med upp till 60 års överlevnad av flodkräftorna efter pestutbrott och återetablering av flodkräfta.
Ett 20-tal vatten i Värmland har idag bra bestånd av flodkräftor, trots att de tidigare har haft kräftpest.
Källa: Fiskeriverket

Juridiskt sett är kräftor lika med fisk.
Förordning (SFS. 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
Utplantering av fisk m.m.
16 § För att sätta ut fisk eller flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen. Ett tillstånd får förenas med villkor.
Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:3) om odling, utplantering och flyttning av fisk
4 § Tillstånd får inte avse signalkräftor i vattenområden
- på Öland eller Gotland eller norr om Dalälven
- med eller i anslutning till område med akut kräftpest
- med eller i anslutning till områden som har bestånd av flodkräftor
- som når in i Norge
- där arten inte förekommer i dag eller där tillstånd inte tidigare har meddelats för utplantering av arten
Tillstånd får inte avse flodkräftor i ett vattenområde där kräftpest förekommit under de senaste två åren.
Källa: Fiskeriverket

Signalkräftvatten med mycket dåliga fångster de senaste åren (från en minskning med mer än 2/3 i fisket ner till en nästan total utslagning av beståndet). Totalt 134 st prickar.
Blå - vattendrag
Röda - sjöar
Gula - dammar
Källa: Fiskeriverkets kräftdatabas

Vi har aldrig sett en kräfta gå baklänges, trots mer än 100 timmars videofilmade beteendestudier och direktobservationer av kräftor i akvarier och tråg på Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. De har alltid vänt sig 180 grader och gått därifrån framlänges.
Källa: Fiskeriverket

Flodkräftans utbredning i svenska sjöar och vattendrag år 2010. Knappt 1000 lokaler.
Signalkräftans utbredning i svenska sjöar och vattendrag år 2010. Ca 4000 lokaler.
Antalet lokaler har minskat med nästan 500 på bara 8 år på grund av kräftpestutbrott.
Artens framtid i Sverige är starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista.
Källa: Fiskeriverkets kräftdatabas